Mapeds Dagbok Kapitel 3

 
Nu har du Dagboken lärt känna mig va? Vem jag är, min familj, min bakgrund... Ja, sånt tror jag att du har koll på nu. Nu kan vi istället gå in på vad jag har gjort idag!
 
 
 
 
 
Det var vår sista lektion innan rasten, SO. Jag och min bänkkompis, Lilly, hade hamnat i samma grupp. Lilly hatar mig. Hon tycker inte att jag ska stöta på David, hennes bästa kompis. Hon kanske är kär i honom själv? I alla fall, mitt i en uppgift, berättade hon att hon hade hört rykten. Det var hon som hört av Sophie som hört av sin syster Lovisa som hört av min syster som hört av min pappa att vi skulle flytta. Men rykten är bara rykten, så varför tänka mer på det?
 
 
Efter skolan hängde jag och Johanna kvar på lekplatsen. Det finns många som tycker vi är barnsliga, men vi bryr oss ärligt talat inte. Vi klättrar alltid upp dit, högt upp så att lärarna inte når oss, och de är för fega för att klättra. "För gamla" säger dem, men ingen tror på dem. Alla vet sanningen. I alla fall, vi satt där och pratade killar. Johanna berättade att hon var kär i Gustav Alhammar, Davids kusin som bor i Bridgeport. Hon bor granne med David, och han hade varit på besök. Och han hade gjort bort sig helt... Vi skattade åt händelsen.
 
 
Plötsligt kom David förbi. Han ropade åt oss att komma ner, så vi hoppade helt enkelt ner, och Johanna gick därifrån samtidigt som hon sa; "Lycka till tjejen" och gav mig en blinkning. David berättade att vi faktiskt varit ihop i ett halvår nu, och att det måste firas. Han frågade också om jag ville hänga med till bistron, för att fira. Jag svarade självklart ja.
 
 
Bistron, Flying V-café, ligger väldigt nära skolan, på gångavstånd. Vi tog en liten romantisk promenad dit, och bara småpratade. Det var härligt ska du veta Dagboken!
 
 
 När jag kom hem ropade pappa in mig till köket, han hade något viktigt att berätta. Vi satte oss ner vid matbordet och såg mig i ögonen. "Jo det är så Maped... vi ska flytta". Han gick helt enkelt rakt på sak. Om du bara visste, Dagboken, hur allt bara rasade samman då. "Jo, det är så att min pappa har dött" fortsatte han. "Han ägde ett hotell i en ögrupp utanför Simnation. Isla Paradiso. Det är vackert där, fullt med vackra stränder och flera fina dykplatser. Flyttbilen kommer i övermorgon, så det är nog bäst om du redan börjar packa". Pappa hade tittat förväntansfullt på mig, men det enda jag kunde fråga var hur länge vi skulle stanna. Den frågan fick jag inget svar på.
 
 
Ja du Dagboken, nu sitter jag här och skriver en sista gång på mitt fula rum. Rykterna som Lilly berättade om är sanna. Vi ska flytta. Tydligen har pappa köpt en husbåt, eftersom man inte kan bo på hotellet. Den är tydligen jätteliten, och kommer att ligga i en hamn hela tiden. Jag kommer helt enkelt att lämna allt. Mitt fantastiska Riverview. Min bästis. Min pojkvän. Min skola. Och värst av allt; Mitt liv.
 
 
/Maped Sharpener, nu mer utan liv
 
 
 
 
 
 
#1 - - Ida :

Stackars Maped :(